Kära läsare
Bara för att jag inte har uppdaterat bloggen på länge ska jag bryta isen, inte genom att berätta om mitt liv här i Dublin, inte genom att berätta om någon tanke jag haft på sistone, nej jag ska istället publicera något fullständigt och komplett random. Nämligen en novell som jag har haft kvar på min dator jättelänge utan något egentligt skäl. En novell som jag skrev när jag gick i sjuan. Det vill säga snart 7 år sen.
Ingen titel
och sen såg musse vad som höll på att hända.. HAns liv höll på att bli en såpopera. Han tog ett djärvt språng ut igenom fönstret på den 19 våningen. Och ujnder den långa falltiden funderade han på sina synder och om han skulle komma till helvetet eller himmelen. Men innan han slog i den hårda asfalten fångades han upp av en golvmopp. De flög hem och tvättade sina fönster i tvätttmaskinen på golvet. Sedan sade Musse. HAHA jag lever. Men han avbröts av att dörren sparkades upp och in kom Al Capone och hans gäng med laddade pumphagel. Men även denna gång hade Musse en osannolik tur. Han hittade en påse smågodis i fickan som han bjöd skurkarna på. Nu var alla vänner. De gick ner på stan för att föra liv och tjoa. Men där var ingen. Konstigt tänkte Musse. Var är alla?
För att räkna ut det gick han hem till Kalle och höll käften medans KAlle stekte pannkakor. Ahhhhhhhhhhhh vilken Cp dinosaurie. Här får jag minsann ingen hjälp sade inte Musse. Men han tänkte inte heller det. För han tänkte på Hawaii. Han hade ju nästan aldrig semester. Då kom han på en läskig upptäkt. Han hade ju glömt Al Capone på Ikano. Men försent. När han kommit dit var hela gänget dött. Precis som Musse inte misstänkte hade
ingen hittat utgången. Men hur kunde de dö så fort. Jo det är för att Kalle Anka inte har någon uppfattning om tid. Han kan steka pannkakor i flera månader om det skulle vara så! Då tog Musse framsin splitternya mp3spelare. Han satte på musiken och dog!
Och sen såg musse vad som höll på att hända... Hans liv höll på att bli en såpopera. Han tog ett djärvt språng ut igenom fönstret på den 19 våningen. Och under den långa falltiden funderade han på sina synder och om han skulle komma till helvetet eller himmelen.
Men innan han slog i den hårda asfalten fångades han upp av en golvmopp. De flög hem och tvättade sina fönster i tvättmaskinen på golvet. Sedan sade Musse. HAHA jag lever. Men han avbröts av att dörren sparkades upp och in kom Al Capone och hans gäng med laddade pumphagel.
Men även denna gång hade Musse en osannolik tur. Han hittade en påse smågodis i fickan som han bjöd skurkarna på. Nu var alla vänner. De gick ner på stan för att föra liv och tjoa. Men där var ingen. Konstigt tänkte Musse. Var är alla?
För att räkna ut det gick han hem till Kalle och höll käften medan Kalle stekte pannkakor. Ahhhhhhhhhhhh vilken Cp dinosaurie. Här får jag minsann ingen hjälp sade inte Musse. Men han tänkte inte heller det. För han tänkte på Hawaii. Han hade ju nästan aldrig semester. Då kom han på en läskig upptäkt. Han hade ju glömt Al Capone på Ikano. Men försent. När han kommit dit var hela gänget dött. Precis som Musse inte misstänkte hade
ingen hittat utgången. Men hur kunde de dö så fort? Jo det är för att Kalle Anka inte har någon uppfattning om tid. Han kan steka pannkakor i flera månader om det skulle vara så! Då tog Musse fram sin splitternya mp3spelare. Han satte på musiken och dog!
Nå? Respons på den? Vill ni att jag ska ha samma skaparlust som jag hade för nästan sju år sen? Tycker ni att det verkar som att jag var en mer sympatisk person på den tiden? Kom gärna med lite skön och glidig kritik, vi hörs!
