chaos rules
Allting handlar om personerna!
Vad vi kan göra är att ha en film
som presenterar färgstarka
karaktärer.
Vad har Smala Susie liksom?
Bara bra karaktärer.
Vidare, ja
g lärde mig någon gång att en
nyckel för att få publiken att känna sig
bekväm i karaktärerna är internskämten.
Dra ett skämt för att senare ta upp det igen,
publiken känner igen skämtet sen tidigare
och förstår tjusningen med det och hur
vältajmat det var den här gången.
Friggin magnificent!
Att bara stå nägonstans och kommentera händelseförlopp
som utspelar sig är ett vinnande koncept. De känner
inte personerna men iom att de är helt olika människor
med helt olika läggningar har de olika synpunkter
vilket bäddar för intressanta dialoger.
Det var någon kärlek jag tänkte på också, vad fan var det nu igen...
Göteborgska killen var det iaf. Det kanske kommer tillbaka till mig.
Det var något annat jag skrev ner någon gång? Var det
här? Det var något med det gröna/bruna i alla fall. Hmm,
har det försvunnit?
Det är en annan sak, jag hatar när saker jag skrivit
försvinner. Att fånga de tankar som fladdrar runt är att
bevara dem för vidare eftertanke och att veta att de en
gång skrivits ned i just det syftet och sen inte hitta
dem är fruktansvärt enerverande.
Kommentarer
Trackback
