Quoth the raven

Läser gamla texter och försöker känna igen mig själv. Det är lite grann som att jag påtar i ett grönsaksland, här och var ser jag ogräs som sticker upp. Först så är jag på tok för lat för att orka ta tag i problemet, vem bryr sig liksom om det finns lite ogräs bland grönsakerna, det är ju inte som att ogräset ser så hiskeligt ut och grönsakerna är helt klart bra nog att klara sig. Men så kommer den där dagen när man tar ogräsets närvaro som en personlig förolämpning och börjar speja runt efter det i grönsakslandet. Då ser man plötsligt bara ogräs överallt. När man sen dessutom ska undersöka vad som krävs för att dra upp dem så upptäcker man att de har rotsystem som pga att man väntat så länge har letat sig långt ner i jorden och grenar ut sig i massor med smårötter. Ibland händer det att de dessutom sitter ihop med rötter från grönsakerna och gör det omöjligt att dra upp dem utan att skada det själva grönsakslandet faktiskt är till för och som man värdesätter så mycket. Däremot så ska man inte underskatta tiden, om man ser till att ogräset inte syns i grönsakslandet genom att slita bort toppen på dem så har man i alla fall något vackert att titta på. Tiden som sagt kommer säkert att få rötterna att multna bort så småningom...

Kommentarer
Postat av: jessica

vad var det sista jag sa innan jag gick och la mig?

2009-11-09 @ 16:09:31
URL: http://iess.blogg.se/
Postat av: Zoë

the raven = pure awesomeness

jag kan typ hela den utantill.

för att jag är en nördddd

och för att Edgar Allan Poe är bäst :)

2009-11-22 @ 22:50:12
URL: http://emmakermark.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0