lesadventures

Hur kommer det sig att det bara verkar vara bestämt att vissa saker inte ska falla i glömska. Det är helt vansinnigt och helt absurt hur färska minnen kan vara ibland. Lömska som de är lurar de en i alla fall att de är minnen. För all del kan de lika gärna vara vad som helst annat. Rena känsloämnen förklädda till minnen kanske. Det kanske har noterats att min blogg har blivit konstig. Sidebannern har liksom hoppat ner och vill nu vistas längst ner i bloggen istället för högst upp till vänster där den hör hemma. Detta utan att jag ens har mixtrat med koden. Igårkväll var den fullständigt normal medan den idag gör som den gör och jag har inte rört koden däremellan. Bara skrivit ett nytt inlägg. That is not a crime!!! Jag kan bara bli så fullkomligt och fullständigt trött ibland. Jag älskar också de där sakerna som man inte kan erkänna för att folk blir så glada över att höra dem. De ser det som sin stora chans att tala om exakt vad man ska göra åt det. Sa jag att jag älskar det? Om än hata är ett start ord så är det i alla händelser på den sidan av skalan jag placerar det. Jag tror inte att allt klagande är ett rop på hjälp!